Onsdagen den 22 mars 2006

Åh va han är söt när han sover! : )
Vad har hänt sedan sist då? Jo i helgen fick vi gäster av härliga Ormingebor Lisa, Roger, AvvaPavva, Zacke, Rakel och Isabell! Vi snacka en massa skit och det är alltid kul och så provades det rom...inte jag förstås. Jag fick bara lukta! : (
Sen var det melodifestival, vilket var en bra tillställning förutom resultatet. Jag är en gammal Carolafan men jag börjar sakta men säkert tröttna. Och det fanns mycket bättre låtar tycker jag. Så lite besviken över det blev vi båda två, Mange och jag.
I söndags var vi hela familjen till Sickla och shoppa och åt. Trevligt men Maxen var lite trotsig och jag blev helt slut. På vägen hem klämdes max i bussdörren trots att han gick upp först och dörren hade precis öppnats. Vart jättearg och Max lite skärrad men verkade inte skadat sig nämnvärt. När vi sedan skulle av bussen, fick jag ut vagnen men sen stängdes samma dörr och klämde mig med max och Magnus bakom mig. Jag försökte få upp dörren och det var helt omöjligt. Efter mycket skrik på busschauffören öppnades dörren och vi kunde gå ut. Men Max var otröstlig. Han blev jätterädd om sin mamma. När vi tröstat honom och fått ngn sorts av ursäkt av en busschaufför så gick mange och Max upp på nästa buss i Orminge centrum och jag gick bak för att lasta på vagnen. max var fortfarande lite ledsen men ändå OK. Då fick jag inte plats på bussen pga sittande människor samt vagnar och jag försökte skrika in till resten av familjen att de skulle gå ut innan bussen åkte. Tror du inte att bussen tänkte åka iväg och inte släppa av Mange och Max. Max gallskrek efter mig och Mange skrek på busschauffören som bara hänvisa till de bakre dörrarna, trots att han nästan var på väg. Mange vart superarg och krävde att bli utsläppt fram och vid det laget var Max hysterisk. Helt förståerligt. Bussen körde iväg och kvar var vi. Då kom ytterligare en buss, och både Mange och jag tänkte, att om han inte åker den här bussen kommer han aldrig vilja åka buss. Vi bar in honom i famnen, han skrek, jag förklara för busschauffören om varför Max skrek, men han brydde sig inte nämnvärt. Max grät hela vägen men vi kramade honom hela tiden och efter vi gått av kunde vi summera att den sista bussresan hade gått bra. Max pratar mycket om den här resan och är helt klart rädd. Jag ska självklart skriva till SL och fråga vad de pysslar med!!!
I måndags var jag så trött så jag sov stora delar av dagen och sedan åkte jag till jobbet och hade löne-/utvecklingssamtal med chefen. Det var trevligt och gick bra. Sen åkte jag hem och var dödstrött. Mange likaså.
I går scrappa jag hela morgonen och kom en bit på väg i Maxens album. Vid 12-tiden åt jag lunch med svärmor på tre med kök och sen bar det av till stan för köpa lite med scrapsaker. Träffa Rakel och Isabell på Skapa och vi åkte tillsammans till Granit och Panduro. Snabbt hem igen för att hämta Max. Han har börjat reagera vid lämning på morgonen och vill inte släppa mig. Han blev jätteglad att se att rakel och Isabell även kom för att hämta honom. Han känner sig så stor när han får vara med Isabell. De är faktiskt nästan lika lång. Hem och laga mat och sen bar det av till dagis för föräldrarådsmöte. Hemma vid åtta och sen somna jag på soffan efter att sett inspelat avsnitt av Prison break. Och sen inatt drömde jag en hemsk mardröm att Mange var otrogen med ngn snygging som hette Linda, såg ut som Linda Bengtzing, om jag börjar tänka lite. Han var så känslokall när jag blev arg på honom. Men när jag vaknade gråtande hade jag en härlig make som krama om mig och sa att så inte var fallet. Vore just snyggt att lämna mig veckan innan förlossningen, eller? Nu känns det bättre! Suttit och väntat på att Wallenstam ska ringa för att hjälpa mig med en läckande tvättmaskin och under tiden suttit och msn:at med Liza. Tack för sällskapet!
Kramiz Jenny