Onsdagen den 22 mars 2006

Åh va han är söt när han sover! : )
Vad har hänt sedan sist då? Jo i helgen fick vi gäster av härliga Ormingebor Lisa, Roger, AvvaPavva, Zacke, Rakel och Isabell! Vi snacka en massa skit och det är alltid kul och så provades det rom...inte jag förstås. Jag fick bara lukta! : (
Sen var det melodifestival, vilket var en bra tillställning förutom resultatet. Jag är en gammal Carolafan men jag börjar sakta men säkert tröttna. Och det fanns mycket bättre låtar tycker jag. Så lite besviken över det blev vi båda två, Mange och jag.
I söndags var vi hela familjen till Sickla och shoppa och åt. Trevligt men Maxen var lite trotsig och jag blev helt slut. På vägen hem klämdes max i bussdörren trots att han gick upp först och dörren hade precis öppnats. Vart jättearg och Max lite skärrad men verkade inte skadat sig nämnvärt. När vi sedan skulle av bussen, fick jag ut vagnen men sen stängdes samma dörr och klämde mig med max och Magnus bakom mig. Jag försökte få upp dörren och det var helt omöjligt. Efter mycket skrik på busschauffören öppnades dörren och vi kunde gå ut. Men Max var otröstlig. Han blev jätterädd om sin mamma. När vi tröstat honom och fått ngn sorts av ursäkt av en busschaufför så gick mange och Max upp på nästa buss i Orminge centrum och jag gick bak för att lasta på vagnen. max var fortfarande lite ledsen men ändå OK. Då fick jag inte plats på bussen pga sittande människor samt vagnar och jag försökte skrika in till resten av familjen att de skulle gå ut innan bussen åkte. Tror du inte att bussen tänkte åka iväg och inte släppa av Mange och Max. Max gallskrek efter mig och Mange skrek på busschauffören som bara hänvisa till de bakre dörrarna, trots att han nästan var på väg. Mange vart superarg och krävde att bli utsläppt fram och vid det laget var Max hysterisk. Helt förståerligt. Bussen körde iväg och kvar var vi. Då kom ytterligare en buss, och både Mange och jag tänkte, att om han inte åker den här bussen kommer han aldrig vilja åka buss. Vi bar in honom i famnen, han skrek, jag förklara för busschauffören om varför Max skrek, men han brydde sig inte nämnvärt. Max grät hela vägen men vi kramade honom hela tiden och efter vi gått av kunde vi summera att den sista bussresan hade gått bra. Max pratar mycket om den här resan och är helt klart rädd. Jag ska självklart skriva till SL och fråga vad de pysslar med!!!
I måndags var jag så trött så jag sov stora delar av dagen och sedan åkte jag till jobbet och hade löne-/utvecklingssamtal med chefen. Det var trevligt och gick bra. Sen åkte jag hem och var dödstrött. Mange likaså.
I går scrappa jag hela morgonen och kom en bit på väg i Maxens album. Vid 12-tiden åt jag lunch med svärmor på tre med kök och sen bar det av till stan för köpa lite med scrapsaker. Träffa Rakel och Isabell på Skapa och vi åkte tillsammans till Granit och Panduro. Snabbt hem igen för att hämta Max. Han har börjat reagera vid lämning på morgonen och vill inte släppa mig. Han blev jätteglad att se att rakel och Isabell även kom för att hämta honom. Han känner sig så stor när han får vara med Isabell. De är faktiskt nästan lika lång. Hem och laga mat och sen bar det av till dagis för föräldrarådsmöte. Hemma vid åtta och sen somna jag på soffan efter att sett inspelat avsnitt av Prison break. Och sen inatt drömde jag en hemsk mardröm att Mange var otrogen med ngn snygging som hette Linda, såg ut som Linda Bengtzing, om jag börjar tänka lite. Han var så känslokall när jag blev arg på honom. Men när jag vaknade gråtande hade jag en härlig make som krama om mig och sa att så inte var fallet. Vore just snyggt att lämna mig veckan innan förlossningen, eller? Nu känns det bättre! Suttit och väntat på att Wallenstam ska ringa för att hjälpa mig med en läckande tvättmaskin och under tiden suttit och msn:at med Liza. Tack för sällskapet!
Kramiz Jenny

Torsdag den 16 mars 2006

Oj va trött jag är... kul början på en blogg va? Var till barnmorskan igår och fick ett litet skrämselskott som snabbt gick över. Hon kände på magen och ansår att barnet var så gott som fixerat...bra tänkte jag...men sen kände hon på magen och kände huvudet vid naveln typ... det betyder en fixerad rumpa ju. Och det vill jag helst inte föda ut...ajajaj! Snabbt till en ultraljudmaskin för att kontrollera eller till SÖS i snabb fart. Tack och lov fick vi tillgång till maskinen och det visade sig att baken är det vi trodde var huvud och huvudet var fixerat nere mellan benen, därav all mensvärk. Skönt. Sen fick jag domen i järn och blodvärdefrågan... alldeles för lågt: 97.Blir att ta 3 tabletter per dag, blodpudding, persilja, messmör, apelsiner och dra ner på min favvis: Lättfil med onyttig musli. Skit! Inte konstigt att man sover som en tung klubbad säl och aldrig känner sig utvilad ordentligt. Mange har sovit OK i natt trots hemsk hosta. Tycker så synd om honom och om Max som har två halvdöa föräldrar. Vi la oss alla tre i stora sängen kl 19.30. Rätt mysigt men rädd för att Max vänjer sig att ligga i stora sängen. Anledningen är att vi inte orkar natta honom i sin säng och sen gå o lägga oss i stora sängen. Lata föräldrar! Jag ska iallafall jobba lite hårt idag tänkte jag med förlossningsbrev och BB-väskor så allt är klart. Det kan hända när som helst nu ju...hjälp. Ska jobba med Max födelsealbum också som säkert inte hinner bli klart förrän han är 18 typ. Annars är allt jättebra. Bebin mår prima i magen trots att det är trångt. Ha det bra!/ Jenny

Måndag den 13 mars 2006

Oj vilket kalas vi hade igår... Maxen firade sin 4 årsdag som eg. är imorgon och det var fullt hus. Jättetrevligt att se alla och Max vart jätteglad
för alla fina presenter. Han hade själv beställt specialtårta... röda hjärttårtor med två blå grodor på. Likadana, sammadana som Max brukar säga, tårtor som Latjolajban bakade på alla hjärtansdag på TV. Han var helnöjd och åt som han aldrig sett bakverk förrut. Jag var däremot helt slut efteråt med en massa sammandragningar och humörsvängningar. Jag har inga problem att vara gravid men jag har blivit så känslig den senaste tiden och det är jobbigt. Säkert jobbigt för familjen också men de säger att de förstår. Men Max ska inte behöva förstå att mamma är ledsen för det mesta pga trötthet... Men man är ju bara människa och han vakna på strålande humör imorse och ville jättegärna leka en massa när han kommer hem efter dagis. Jag tänkte ta mig tid och sitta med honom innan jag börjar med maten så han får se en gla mamma också...
Tänk att han blir fyra år imorgon... jag fattar inte det. Tiden går så fort men jag minns knappt tiden innan honom heller...
Imorgon ska Mange och jag till ortopeden igen för genomgång av röntgenbilder... lite nervigt men det måste göras. Hoppas läkaren slipper undersöka honom igen för han fick så ont förra gången. Jag borde göra så mycket idag men jag kommer inte till skott. Jag ska scrappa klart Max album innan förlossningen, skriva förlossningsbrev, packa förlossningsväskan, tvätta fönstren och få upp spjälsängen... jag har ialla fall suttit med fotoalbumet flera timmar idag så lite duktig är jag. Bullar har jag ätit också!
Kram på er alla som orkar läsa!

Onsdag 8 mars 2006, eller?

Hej igen!
Jag är inte så duktig på uppdatera min blogg men här kommer en sammandragning av veckan... jag har rätt mycket sammandragningar!!! Hihihi
Nä skämt åtsido, jag har sedan 2 veckor en hemsk hosta...jag står inte ut. Det kommer upp en massa genomskinligt slem och jag kanske sover 1-3 timmar per natt. Två muskelbristningar har jag fått på kuppen och är rädd att bebisen tar skada av all hosta. Magen blir stenhårt och gör ont. I fredags var svärmor och jag på symässan, som vanligt, och det var kul. Köpte en massa jag inte skulle, som vanligt! Sen sov jag inge natten mot lördag så jag ringde sjukvårdsupplysningen om råd för hostan. Jag fick en snar tid på närakuten och var färdig därifrån innan kl 10 på morgonen. Läkaren informerade mig att jag var gravid och gissa om jag vart förvånad. Va kul. Ska vi få barn??? Han mena att hostan berodde på de svullna slemhinnorna i luftrören och att jag inte var sjuk. Ska jag hosta fram till förlossningen? Hur ska jag orka då? Nåja...jag står inte ut! Efter läkarbesöket gick jag upp på jobbet och käka frulle...mums och svallra med kollegorna. Det är alltid kul!
Sen bakade hela familjen till Maxens födelsedag.
I söndags var vi hos Joel som fyllde 3 år och firade honom. God mat och trevligt att träffa alla.
I måndags var jag och Mange till optopeden med Manges höft och det var som vi befarat rätt risigt med den. Efter en hård undersökning och anamnes så fick han tid för röntgen idag och återbesök i nästa vecka för att diskutera byte av höftled inom tre månader. Mange hade fasligt ont och har det än efter undersökningen så han inte kunnat gå till jobbet. Jag tycker så synd om honom men det är skönt att det händer något iallafall. Alltså att det förmodligen blir operation.
Efter en snabb visit efter ortopeden på jobbet för att låna en krycka och sen bar det av till stan. Mange och jag åt gott på en thailänsk restaurang...fick inte i mig så mycket då det börjar bli riktigt trångt i magen nu med en växande bebis...de sa ju att jag var gravid i söndags!
Efter lite födelsedagsinköp till Maxen åkte vi hem och tog det lugnt.
I går var svärmor och jag nere i kyrkans hus och fika, riktigt gott faktiskt, och handla. På kvällen var jag så slut så jag somna sittande... hostar lite mindre då. Inatt har jag sovit riktigt dåligt... sov sittande så nör jag vakna kunde jag inte röra på benen...de sov men inte jag!
Ha re bra! Kramar från Jenny

ps min farbror har gått bort så nu ska jag på begravning samtidigt som jag ligger på förlossningen. Någon som har ngt bra tips hur man löser sånt?